Skriv bättre – Meningsbyggnad

Genom att variera meningsbyggnaden kan du undvika att din text bli enformig. Dessutom kan du använda meningsbyggnaden till att lyfta fram det viktiga i texten och göra den mer verkningsfull. Här ska du få lära dig mer om hur du kan variera din meningsbyggnad.

Variera meningsbyggnaden

Det allra viktigaste när du skriver är att det du vill ha sagt framgår klart och tydligt. Det kan du exempelvis åstadkomma genom att skriva fullständiga meningar och vara tydlig med vilka ord som refererar till vad i meningen.

En fullständig mening består minst av en huvudsats, som i sin tur består av ett subjekt (den som utför det som händer) och ett predikat (det som händer i meningen).

Pronomen ersätter substantiv eller en hel sats och det är viktigt att vara tydlig med vad ett pronomen syftar tillbaka på för att meningen ska bli tydlig.

Med detta som utgångspunkt kan du börja arbeta med meningsbyggnaden för att variera den.

Olika sätt att variera meningsbyggnaden

1. Blanda långa och korta meningar

Texter som bara består av korta eller långa meningar är jobbiga att läsa. En kort mening består oftast bara av en huvudsats medan långa meningar kan byggas upp på flera olika sätt.

Skriv längre meningar genom att:

Sätta samman flera huvudsatser med konjunktioner som ”och”, ”men”, ”utan” och ”för”.
Bygga ut en huvudsats med en eller flera bisatser. Bisatser inleds med ord som "trots att", "om", "medan", "eftersom", "även om" och "fastän".
Bygga ut en huvudsats eller bisats med fler satsdelar (objekt, adverbial m.m.) eller bestämningar.

2. Ändra ordföljden

En huvudsats kan ha både rak och omvänd ordföljd. Genom att använda både rak och omvänd ordföljd kan du alltså variera meningsbyggnaden. Dessutom kan du välja vad du vill framhäva i meningen.

I satser med rak ordföljd står subjektet alltid före predikatet. Exempel:

Eleverna längtar till sommarlovet. (Eleverna = subjekt, längtar = predikat)
Min nya granne har målat huset grönt. (Min nya granne = subjekt, har målat = predikat)
De blåa blommorna är mycket vackra. (De blåa blommorna = subjekt, är = predikat)

I satser med omvänd ordföljd står predikatet före subjektet och meningen inleds med något annat än subjektet. Exempel:

Nu går jag. (jag = subjekt, går = predikat)
Mitt på torget står en stor bil parkerad. (en stor bil = subjekt, står = predikat)
I sommar ska hela familjen bo i en stuga vid en sjö. (hela familjen = subjekt, ska bo = predikat)

Genom att inleda en och samma huvudsats med olika satsdelar kan du alltså variera ordföljden på en mängd olika sätt. Exempel:

Hon ville likväl sätta igång med studierna med en gång.
Med en gång ville hon likväl sätta igång med studierna.
Med studierna ville hon likväl sätta igång med på en gång.
Likväl ville hon sätta igång med studierna med en gång.

3. Variera ordningen på huvudsats och bisats
Du även variera ordningen på huvudsats och bisats. Det låter dig även välja vad du vill framhäva i meningen.
• Huvudsatsen först: Skolan har startat en ny historiekurs eftersom antalet intresserade elever har ökat.
• Bisatsen först: Eftersom antalet intresserade elever har ökat har skolan startat en ny historiekurs.

Textbindning

Du har säkert hört att det är viktigt att en text följer en röd tråd. Det betyder att hela texten hänger ihop och att innehållet presenteras i en logisk följd. Detta kallas textbindning.

Genom att visa hur olika meningar och stycken relaterar till varandra kan du skriva en tydlig text med ett bra flyt som dessutom är enkel att följa med i. Textbindning kan göras på olika nivåer i texten:

på styckenivå
på meningsnivå (både mellan och inom meningar)

Mellan stycken

En text ska delas in i stycken och för att skapa sammanhang i texten måste du arbeta med övergångarna mellan olika stycken. Det är nämligen genom styckeindelningen som du visar hur texten är strukturerad.

När du skriver inledningar och avslutningar finns särskilda riktlinjer som du bör följa. Här ska vi titta närmare på hur ett stycke i textens huvuddel kan byggas upp. Ett stycke bör ha en kärnmening. Det är en mening där den viktigaste tanken i stycket formuleras. Ofta kommer denna mening först i stycket. De övriga meningarna i stycket ska alla ha en tydlig koppling till kärnmeningen. Dessa meningar kan exempelvis utveckla, förklara, exemplifiera och precisera det som står i kärnmeningen.

Övergångar mellan stycken kan göras på olika sätt:

Anknyt något i stycket till något du tar upp i föregående stycke. Du kan exempelvis behandla huvudtanken ur ett annat perspektiv.
Använd ett nyckelord i slutet av ett stycke och upprepa det sedan i början av nästa stycke.
Inled ett stycke med en fråga som anknyter till något som du har tagit upp i föregående stycke.
Använd ord och fraser som visar på sambandet. Några exempel: ”På samma sätt…”, ”En annan central aspekt…” och ”Till skillnad från…”.

Mellan och inom meningar

Även inom varje stycke är det viktigt att visa hur olika saker hänger ihop. Det gör du genom att skapa sammanhang mellan och inom meningar med hjälp av pronomen, adverb och olika slags sambandsord.

Vissa pronomen, som ”den”, ”han” och ”hennes”, och adverb, som ”vilken”, ”som” och ”där”, kan användas för att skapa sammanhang. Exempel:

Pronomen: Drottningen var en riktig renässansmänniska. Under sitt långa liv gjorde hon…
Adverb: Under sommaren besökte de Danmarks huvudstad, där de…

Sambandsord kan både användas i början av och inne i en mening. Sambandsorden kan delas in i olika grupper beroende på vilken funktion de har:

Skapa ordning: först… sedan, för det första… för det andra…, inledningsvis, till att börja med, därefter, slutligen, till sist
Dra slutsatser: som ett resultat av, av den orsaken, på grund av, följaktligen, alltså, därför, slutsatsen blir
Jämför och kontrastera: men, dock, däremot, trots det, ändå, i motsats till, tvärtemot, en skillnad är, i konstrast till, istället, på samma sätt, i likhet med, till skillnad från, å ena sidan… å andra sidan…
Ge exempel: till exempel, exempelvis, bland annat, särskilt, i synnerhet, det vill säga, närmare bestämt, ytterligare ett exempel
Betona något: nämligen, det är tydligt, i själva verket, faktum är
Visa på orsak och verkan: eftersom, orsaken är, därför, därmed , i och med, alltså, således, det beror på, med anledning av
Syfta tillbaka: som tidigare nämnts, som nämnt, med andra ord
Lägga till: dessutom, också, därtill kommer, vidare, nästa, tilläggas kan

Textbindning

Övningar meningsbyggnad och ordföljd

Här kan du bland annat hitta övningar för att träna på meningsbyggnad, ordföljd och sambandsord: