Informellt och formellt språk

Hej, god dag, hallå eller hejsan! Vilken hälsningsfras du använder beror på vem du hälsar på och vilken situation du befinner dig i. Kanske använder du en hälsning med människor du känner och i mer informella samman-hang och en annan med människor som du inte känner så väl och i mer formella sammanhang.

I skolan är det viktigt att veta när det är lämpligt att använda ett formellt språk och när du kan använda ett mer vardagligt och informellt språk. Här kan du lära dig mer om informellt och formellt språk.

Olika stilnivåer

Stilnivå handlar om hur formellt eller informellt språket är i tal eller skrift. Ofta delas språket in i tre olika stilnivåer som vi här kallar för informell, neutral och formell.

Informell

Ett informellt språk kännetecknas exempelvis av slangord, svordomar, dialektala ord, korta, ofullständiga meningar och ord som annars mest används när vi talar. Vi kan använda ett informellt språk både i tal (t.ex. när vi talar med kompisar) och skrift (t.ex. i sms).

Neutral

Ett neutralt språk ligger mittemellan ett informellt och formellt språk. Det kännetecknas av ord och uttryck som tillhör standardspråket, fullständiga meningar och dessutom följer skribenten skriftspråkets konventioner. Ett neutralt språk stöter vi exempelvis på i dagstidningar.

Formell

Ett formellt språk kännetecknas av en stor andel skriftspråk-liga och formella ord och uttryck och innehåller fler långa meningar med många bisatser. Precis som i den neutrala stilnivån följer skribenten skriftspråkets konventioner. Ett formellt språk stöter vi bland annat på i lagtexter, statliga utredningar och protokoll.

Skribenter som inte är så vana vid att skriva blandar ofta olika stilnivåer i en och samma text. Lär dig mer om de olika stil-nivåerna och vad som skiljer talspråk från skriftspråk för att kunna undvika detta. I skolsammanhang passar ofta ett neutralt språk med vissa inslag av ett mer formellt språk bäst.

Skilj på tal och skrift

Språket skiljer sig även åt i tal och skrift. När vi talar använder vi ofta talspråkliga ord och ordformer, utfyllnadsord och en enklare grammatik. Talet har fördelen att vi kan be talaren upprepa vad hon/han sagt om vi inte förstår eller om något är otydligt. Denna fördel har inte skriften vilket betyder att det vi skriver måste vara så klart och tydlig redan från början så att läsaren förstår vad vi menar. Att skriva som vi talar fungerar därför inte alltid så bra.

Några skillnader mellan talspråk och skriftspråk

Det finns flera saker som skiljer talspråket från skriftspråket. Några exempel:

Förstärkningsord, som jätte- och väldigt, är vanliga i talspråket. Dessa bör dock undvikas i skrift.
Utfyllnadsord, som typ, bara och så, är vanliga i tal. Dessa ska helt undvikas i skrift.
Vissa ord har både en talspråklig form och en skriftspråklig form. Några exempel (tal-skrift): eran-er, dom-de/dem, tillbaks-tillbaka och sån-sådan.
I skriftspråket är ordförrådet mer varierat och innehåller färre upprepningar.
Några ord har en variant som ofta användas i informella sammanhang i tal och skrift och en som bör användas i formellt skriftspråk. Ett exempel är det informella "kolla" som har sin motsvarighet och de mer formella orden kontrollera, titta och leta.
I talspråket är ofullständiga meningar vanliga.
I formell skrift ska du följa språkets skriv- och stavningsregler. Skrivreglerna finns i boken Svenska skrivregler utgiven av Språkrådet och när det gäller stavning är det främst Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok (SO) som gäller. SAOL och SO finns på www.svenska.se.

Tal- och skriftspråkliga former

Förbättra ditt språk genom att lära dig skillnaden mellan talspråkliga och skriftspråkliga former.

Talspråk

sen

mej/dej/sej

dom

våran/vårat

eran/erat
medans

tillbaks
nån/nåt

säjer

funka

massa

sån/sånt

fatta

Skriftspråk

sedan

mig/dig/sig

de/dem

vår/vårt

er/ert
medan

tillbaka

någon/något

säger

fungera

en mängd, många

sådan/sådant

förstå

Att skriva formellt

Ett formellt språk är opersonligt. Det betyder dock inte att du som skriver inte får synas i texten. I vissa sammanhang är det exempelvis bättre att skriva ”jag” istället för att skriva en krånglig formulering som riskerar att bli otydlig. Ofta är det till exempel bättre att skriva ”I analyser kommer jag att…” istället för ”Analyser kommer att ta upp…”. Att skriva formellt handlar dock inte bara om att skriva opersonligt utan även om att skriva koncentrerat, precist och skriftspråkligt. Detta ska vi titta närmare på nu.

Skriv objektivt
Att hålla sig objektiv i en text innebär att du inte syns för mycket i texten. Som nämnts ovan behöver detta inte betyda att du helt ska undvika ordet ”jag”. Ord som ”du”, ”vi” och ”man” bör dock undvikas. ”Man” har en oklar adressat medan ”du/vi” antyder att skribenten talar till läsaren. Det bör undvikas i de flesta formella texter. Du kan undvika att använda ”man” och överanvända ”jag” genom att använda verbets passivform, där det fungerar. Jämför:

I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling...
I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling...

I denna uppsats undersöker jag studenters skrivutveckling...
I denna uppsats undersöks studenters skrivutveckling...

Skriv koncentrerat och precist
Att skriva koncentrerat handlar om att skriva ekonomiskt, ”rakt på sak” och utan överflödig information. Detta kan du göra genom att ersätta vissa verb med substantiv och använda exakta och innehållstunga ord. Dessutom bör du undvika förstärkningsord (väldigt, mycket, jätte- med flera) och vaga ord och uttryck. Språket ska alltså ge så mycket information som möjligt med så få ord som möjligt.

En koncentrerad text innehåller ofta många substantiv. De är nämligen den ordklass som bär på mest information. Jämför:

Okoncentrerat: Uppsatsen ska undersöka hur det går till när studenter utvecklar sitt skrivande. = 12 ord, 25 % substantiv
Koncentrerat: Uppsatsen ska undersöka studenters skrivutveckling. = 5 ord, 60 % substantiv

Skriv skriftspråkligt
Skriften och talet skiljer sig åt på flera punkter. Det är många olika aspekter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv. Andra aspekter är att skribenten undviker ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:

Talspråkligt: prata, kolla, jobba, utav, även fast, eftersom att
Skriftspråkligt: tala, undersöka, arbeta, av, även om, eftersom

Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:

Talspråkligt: Och sen så skulle vi kolla om vi kunde få prata med nån.
Skriftspråkligt: Därefter undersöktes möjligheten till ett samtal.

Övningar tal och skrift

Här finns några olika övningar: